Meeting Waters del 3
Här kommer den sista delen utav vår dagstur på Amazonasfloden.
Efter vi tittat på "näckrosorna" åkte vi till en husbåt som hade en stor marknad full med hantverk från området...
... där fanns även dessa fina fjäderbonaderna.
Slutligen åkte vi till en familj som hade lite udda husdjur, en alligatorbebis...
...en sengångare, och...
...en livslevande anakonda...
...som vi självklart var tvunga att ta kort med.
Meeting Waters del 2
Under vår utflykt på Amazonas floden såg vi inte enbart mötet mellan floderna utan en hel del annat intressant.
Efter vi hade sett mötet mellan floderna åkte vi för att se Victoria Regia som liknar våra näckrosor, men bladen kan bli upp till 3 meter stora.
men tyvärr fanns det inga blommor för tillfället.
För att komma till och från näckrosorna var vi tvungna att gå på långa gångbroar.
Överallt på Amazonasfloden fanns det fullt av bosätningar iform av båthus.
På grund av att det är regnperiod här just nu var mycket av regnskogen översvämmad vilket gjorde att vi kunde åka in med båten mellan regnskogens alla träd.
Och det fanns en hel del stora träd.
Meeting Waters
För några helger sedan åkte vi tillsammans med lite folk vi har lärt känna här i Manaus till meeting waters. Söder om staden bildas Amazonasfloden i samband med att floderna Rio Negro och Solimões rinner ihop. Men på grund av flodernas olika temperatur, densitet, ph-värde och hastighet så beblandas inte flodernas vatten med varandra på en gång utan rinner sida vid sida under ca 8 km. Detta syns tydligt då floderna har olika färger, bland annat kan man se fenomenet om man går in på google maps och tittar på flygfoto över staden. Eller så kn man göra som oss och åka ut i en båt för att titta på fenomenet och känna på de olika temperaturerna på vattnet.
Men innan vi åkte iväg tog vi en tur på fiskmarknaden i hamnen och beundrade alla sorters fiskar som fanns där.
Därefter åkte vi ut med båten till där floderna möts.
Och visst såg man mötet väldigt tydligt.
Praia da Lua
Förra söndagen tog Guillaume och Priscila med oss på en utflykt ihop med två svenska studenter som också är här för att skriva sitt ex-jobb. Vi började med att mötas upp vid operahuset för att äta frukost och handla lite presenter på söndagsmarknaden. Sedan tog vi en buss till norra delarna av staden för att sedan ta en båt som tog hos till en jättefin sandstrand, Praia da Lua där vi solade och badade hela dagen.
Johanna och Annie i båten påväg till stranden.
Lite bilder från stranden...
Alla träden på bilden står i vanliga fall på land men pga det höga vattenståndet under regnperioden så står de för tillfället under vatten.
Sen så åt vi lite grillad fisk.
På vägen hem åkte vi förbi Ponta Negras nybyggda strandpromenad som står i tydlig kontrast till resten av Manaus som mest har en familjshus som har byggts utan någon planering i huvudtaget.
Ytterligare ett besök i Mindu
I veckan åkte vi återigen till Mindu parken den här gången hade vi ett möte med personal från de tre parker som vi skall studera. De har nämligen erbjudit att dela ut våra enkäter till besökarna i parkerna i utbyte får de önska frågor som de vill ha med. Så vi hade ett kort möte om enkäten, så nu och en vecka framöver skall de dela ut enkäter åt oss. Förutom mötet fick vi även en guidad tur i parken av en av dem som arbetade där. Nu är vi mitt under regnperioden här i Manaus så det regnar dagligen stora vattenmängder något som även märktes i parken då den lilla floden hade höjt sig ett antal meter sedan vårt senaste besök.
Den här gångbron fick vi gå på för att komma ut till möteslokalen i parken.
Bilden är kanske inte den bästa, men om man tittar noga så sitter det en tukan i trädet.
Den något översvämmande floden.
Det syns inte på bilden men det fanns flera alligatorer i floden.
Som man kan se på den här bilden var floden väldigt översvämmad, sist vi var i parken stod vi vid trädet bortanför sopptunnan och tog bilder.
Operahuset
För drygt en vecka sedan skulle vår vän Priscila ta oss med till stadens djurpark, men vädret ville något annat, det är ju trotsallt regnperiod här. Så det blev ändrade och istället strosade vi runt på en av stadens stora shoppingcentrum. För att sedan åka ner till centrum och gå guidad tur på operahuset.
Operahuset är som vi säkert har nämnt tidigare en av de sakerna Manaus nog är allra mest känd för. Operahuset byggdes under gummibommen, stadens blomstringsdagar. Det är svårt att beskriva denna oerhört vackra byggnad med ord så vi låter bilderna tala istället:
Men innan vi åkte till operahuset var vi på shoppingcentrumet och åt lite...
... sedan bar det av till denna vackra byggnaden.
och här har vi legovarianten av den.
Och så här vackert var det inne i operahuset...
...med många detaljer...
... och vackra takmålningar.
På teatern hade denna lustiga spegel som användes förr, meningen var att det unga paret skulle sitta på varsin stol på ytterkanterna och sen skulle föräldrarna sitta på ytterkanterna. Så paret bara kunde titta på varandra i spegeln medans föräldrarna kunde ha koll på dem.
De hade även rum med väldigt vackra golv, så vackra och ömtåliga så man behövde tofflor på sig.
Utsikten från operans balkong ner mot torget.
Efteråt åt vi den här indianska soppan på torget.
Mer Karneval
Först får vi väl be om ursäkt att det har varit lite dåligt med uppdateringar här den senaste tiden men nu kommer det mer karnevalbilder. Karnevalen håller på en vecka med massor av olika aktiviteter på kvällarna vi hade varken tid eller orkade gå på allt, men dock var vi på en dansgrej på tisdagen under karnevalveckan. Det gick ut på att det var ett rött respektive ett blått gäng som turades om att gå dansandes genom arenan, vi förstod aldrig om det var någon slags tävling. Det vi dock har förstått att det hela har koppling till ett stort evenemang som utspelar sig under hösten här varje år där en röd och en blå tjur tävlar och hela staden delas i två läger beroende på vilken av tjurarna de håller på.
Men det var inte bara folket som gick i det blåa och röda tåget som dansade utan nästan alla på läktarna gjorde det också. Det farschinerande var fast alla låtar hade sina egna danssteg tycktes hela arenan kunna varje steg i alla danser. Följande är lite bilder från det:
Söndagsutflykt
I söndags gick vi upp tidigt efter nattens karnevalfirande och åkte på utflykt med Guillaume och Priscila. Vi tog en båt och åkte till andra sidan av floden till en liten kostgjord oas där man kunde bada i vatten från floden. Det blev en härlig dag med förutom mycket badande även fick prova äta lite Brasiliansk fisk.
I båten påväg till...
... denna härliga konstgjorda oas.
Förutom badmöjligheter hade de även uppfödande av fiskar...
... och så hade de massor av sköldpaddor i alla möjliga storlekar den största var en halvmeter lång
Guillaume och Priscila hade denna härliga hängmattan med sig, som vi senare fick i present av dem:)
Till lunch fick vi dessa nygrillade fiskarna
I väntan på att båten skulle åka hem igen studerade vi husbåtarna som låg i hamnen...
... och helt plötsligt åkte dessa två förbi vår båt.
Karneval!
Då var det dags för årets höjdpunkt här i Brasilien, karnevalen. Som svensk vet man mest om karnevalen i Rio de Janeiro, men det finns karnevaler i nästan alla städer under denna veckan. Och när man pratar med en brasilianare så är det inte karnevalen i Rio som anses vara den bästa utan då ligger karnevalen i Salvador eller Recife högst på listan. Om vi har förstått det rätt så kan man dela in karnevalerna här i Brasilien i två kategorier, dels den som är mer av ett stort karnevalståg där de olika samba skolorna tävlar mot varandra. Det är den typen som finns i Rio men också här i Manaus (karnevalen här i Manaus skall vara den tredje största av sin typ efter den i Rio och den i São Paulo). Förutom denna typ finns det karnevaler som är mer utav en stor gatufest, där alla är ute på gatorna och dansar till samba musik tillsammans, det är denna typ av karneval som finns i bland annat Recife och Salvador.
Här i Brasilien har man spridit ut karnevaldagarna så under Rio de Janeiros karnevaldag har ingen annan stad karneval, så man kan följa deras karneval på tv:n. Här i Manaus var det stora karnevaltåget på natten mellan lördagen och söndagen.
På karnevaldagen hade vår vän Guillaume och hans flickvän Priscila bjudit med oss ut för att titta på karnevalen. Guillaume har vi träffat på universitetet där vi delar rum med honom, han är doktorand från Frankrike som sedan drygt ett år tillbaka arbetar på universitetet här i Manaus. Kvällen började vid halv åtta tiden med att vi träffade dem båda på ett köpcentrum och tog en öl tillsammans. Därefter gick vi tillsammans till karnevalområdet som låg en bit därifrån. För att komma i på området man tvungen att gå igenom en säkerhetskontroll där man blev visiterad av poliser och fick visa upp handväskan. Väl inne på området hade karnevalen precis börjat och vi satte oss på en av läktarna för att kunna se bra. Karnevalen var helt fantastiskt och går inte att beskriva med ord och tyvärr gör inte våra bilder karnevalen rättvis heller. Vi satt och häpnades över de vackra ekipagen och för varje nytt ekipage blev de bara större och vackrare. Vi satt där på läktaren och tänkte, det här ekipaget måste vara det största och vackraste, men nästa ekipage som kom slog alltid den tidigare och ekipagen blev bara större och vackrare än det tidigare.
Karnevalen är inte bara en uppvisning för samba skolorna utan är en tävling som tas på yttersta allvar. Längs karnevaltåget satt det ett antal domare som bland annat bedömde kläderna, koregrafin och ekipagen. Varje samba skola hade förutom ett stort ekipage även en samba drottning (bestående av en kvinna med ytterst lite kläder) och en flaggbärare med en kjol på en radie av ca 1,5 meter även dessa bedömdes av domarna.
Karnevaltåg började vid åttatiden på kvällen och slutade inte fören sjutiden på söndagsmorgonen, men vi orkade inte riktigt vara med så länge utan gav upp vid 1-2 tiden på natten. Här nere kan ni se några av de bilder som vi tog under kvällen.
Guillaume och Gustaf i köpcentrumet innan karnevalen...
... Och Malin och Priscila.
Arenan var överfull med folk, både på läktaren och i tåget (de största samba skolorna som deltog hade ca 4 000 personer var som deltog i tåget).
Ett lite smakprov på hur ekipagen kunde se ut...
.. och ytterligare ett exempel...
... och ett till..
... och som sagt de blev bara större och vackrare.
Och här är ett exempel på en av flaggbärarna.
Parque dos Bilhares
I måndags var det då dags att besöka den andra parken som vi har tänkt att studera under tiden som vi är här. Parque dos Bilhares ligger relativt centralt i staden och är omringad av stora shoppingcentrum och exklusiva höghus, något som man inte ser så mycket av här i Manaus där de flesta byggnader består av en våning. Fast parken är inklämd mellan stora shoppingcentrum och trafikleder, så fanns det ett lugn i parken. Parque dos Bilhares är väldigt olik Mindu parque som vi har besökt tidigare och var mer av en urbanpark med stora lek- och sportutrymmen där växtligheten spelade en mindre roll jämfört med Mindu parque. En sak vi förvånades över när vi gick i parken var att det fanns en hel del parkbänkar och större träd men de var aldrig på samma ställe, att det nästan inte finns några parkbänkar i skuggan kan tyckas lite konstigt när 30 grader är normaltemperaturen här.
Efter promenaden i parken gick vi in i ett av de köpcentrum som låg i närheten. I en bokaffär träffade vi på en trevlig brasilianare (som kunde engelska) som vi stod och pratade med enda tills det var dags att åka hem igen med bussen. Då gjorde sig självklart regnskogsklimatet återigen sig påmint och det började spöregna, i detta spöregn skulle vi hitta rätt buss, vilket inte visade sig inte vara det lättaste och då vi inte än har lärt oss bussytemet vågade vi inte ta någon annan buss för att sedan byta till rätt buss. Någonstans mitt i det här blev vår nyfunna brasilianare nog lite orolig att vi aldrig skulle ta oss hem och erbjöd sig åka med oss så vi skulle hitta rätt i alla bussbyten, vilket även blev fallet. Därefter tog vi tillsammans en buss till en busstation för att byta till en ny buss som gick till en annan busstation för att slutligen ta en buss hem. Ni hör själva kanske inte den smidigaste resan, resan blev inte heller bättre av att, ett det spöregna, två det var tiden då folk slutar jobbet. Det vill säga bussarna var knökfulla och vägarna lika så. Men tillslut kom vi faktiskt hem även om det nästan var tre timmar efter det att vi hade börjat leta efter en buss vi köpcentrumet. Vår nya vän kanske inte riktigt hade kommit med den bästa och snabbaste vägen hem, men inte heller den längsta. Och vi är mest tacksamma att vi i huvudtaget kom hem.
I vänta på bussen till parken.
Parken med de exklusiva höghusen och trafikleden i bakgrunden.
Parken
Parken var relativt välbesökt, speciellt av ungakärlekspar.
Och så regnade ju lite
Det kanske inte syns på bilden men folk tryckte sig verkligen in i bussarna, här gällde det verkligen att inte vara rädd för trånga utrymmen, om man dock skall se något positivt så behövde man inte vara rädd för att ramla i bussen direkt.
Marknadssöndag
Vi har inte sett stadens centrum än ordentligt men i söndags tyckte Carol och Marcelo att det var dags för oss att se centrum så vi tog bussen ner, en bra sak med att ta bussen en söndag är att det inte är så mycket folk ute och kör så det finns inga bilköer på söndagar. Dessutom har de en stor marknad på en av huvudgatorna varje söndag där de säljer alla möjliga god och vackra saker. När vi ändå var nere i centrum passade vi även på att titta på några av sevärdheterna som finns här i Manaus. Den kanske mest kända är operahuset här Manaus som byggdes under gummibommen på 1800-talet. Byggnaden är väl utsmyckad och istället för stenbeläggning utanför har man lagt gummi så föreställningarna inne i operabyggnaden inte skulle störas när hästarna och vagnarna åkte förbi. Vi gick även ner till hamnen och tittade på Rio Negro floden som flyter staden och som senare bildar Amazonasfloden. Efter en lång förmiddag i centrum åkte vi senare hem för att äta en Brasiliansk köttgryta.
Marknaden längs en av stadens huvudgator.
Det berömda operahuset.
Stadens centrumbebyggelse, som ni kan se är byggnadshöjden ovanligt låg för att vara i en två miljoners stad.
Entrén till operahuset och utsikt över staden.
Rio Negro floden...
...och Rio Negro floden
Grillfest
Förra lördagen hade dem vi bor med bjudit in ett tiotal vänner till en grillfest hemma hos oss. Grillfest här i Brasilien är inte riktigt som grillfest hemma i Sverige utan här kommer de första gästerna redan vid ett-två tiden och man börjar då förbereda tillbehören och maten man skall grilla. Sedan grillar man och äter i omgångar allt eftersom maten på grillen blir klar och slutar inte riktigt äta fören sent på kvällen. Ätandet av maten är inte lika organiserad utan det är mer utav mingelmat man står eller sitter där det finns plats. Och under tiden man äter och umgås badar folk i poolen och lyssnar på Brasiliansk musik.
Kvällen var väldigt trevlig, men det som är lite jobbigt här i Brasilien är att väldigt få kan prata engelska (och som sagt är vår portugisiska långt ifrån så vi kan hålla några direkta konversationer), men det gick bra ändå. Människor här i Brasilien är väldigt öppna och lätta att prata med och berättar gärna om deras kultur och deras syn på omvärlden.
Tyvärr blev det inte mycket fotograferande på fest men här är i alla fall några foton.
Higor som är en av dem vi bor ihop med...
... och Carol och Marcelo som vi också bor tillsammans med.
Nossa casa!
Kvaliteten på bebyggelsen här i Brasilien är extremt varierande. Folk här bor i allt från fallfärdiga ruckel i slum-områden till lyxiga höghus. Vi har haft tur och bor tillsammans med tre andra studenter i en fin villa i stadsdelen coroado. Majoriteten av bebyggelsen i Manaus är en-planshus och det är relativt få flerbostadshus här, även i de mest centrala delarna. Här nedan är lite bilder från vårt tillfälliga hem:
Vårt sovrum.
Badrum... Enda skillnaden mot hemma är att det inte finns varmvatten i Manaus, det är ganska överflödigt.
Köket.. funkar som hemma, förutom avsaknaden av micro och att alla använder gas-spis här.
Poolen och uteplatsen!
Mindu parken
I torsdags åkte jag och Gustaf på en liten utflykt till Mindu parken som är en av dem parker som vi har tänkt att studera under tiden som vi är här. Mindu parken är en av de större urbana parkerna som de har här i Manaus, fast den i Sverige nog mer hade kallats för ett friluftsområde med sina stigar genom regnskogen.
Vad var inte mer passande än att det skulle börja spöregna och åska när vi hade gått som djupast in i parken. Nog för att det är vinter och regnperiod här så har vi haft väldigt tur och det har regnat väldigt lite, men den turen med vädret hade vi förstås inte med oss in i parken.
Fast spöregnet var vistelsen i Mindu parken trevlig och på den den nästan två timmar bussfärden hem från parken hann vi se stora delar av staden. Nog för att två timmar kändes lite väl långt med tanke på hur långt man kan ta sig på två timmars bilfärd hemma i Sverige, men nu är vi i Manaus och här är trafiksituationen minst sagt kaotisk.
Påväg till parken
Entrén till parken
Gångstigarna i parken (lägg märke till lyktstolparna av trä)
Längst in i parken låg detta lilla vattenfall.
Förutom stigar på marken fanns det även en rad med broar som gick flera meter över marken.
Utsikt över floden från en av gångbroarna.
Djurparken
En av de första dagarna här i Manaus tog Marcelo som vi bor med oss till en djurpark som drivs utav ett av stadens universitet. På djurparken fanns det en rad olika djur och växter som lever här i Amazonas.
Om det var något djur de hade mycket av i parken så var det krokodiler, men de var ofta väldigt svåra att få syn på i sina burar då de ofta låg helt stilla i vattnet utan att röra en fena.
Det fanns även en mängd olika sorters sköldpaddor i parken, nog för att dessa sköldpaddorna på bilden mest ser ut som statyer.
Här står Marcelo och berättar om de olika växter och djur som finns i parken.
Om det är något djur som man kan se springa runt i stadens parken så är det detta råttliknande djur.
Förutom en rad spännande djur växte även Kakao träd fritt i parken.
Och det fanns även en utställning hur urbefolkningen lever.
Första dagen i Manaus
Först och främst vill vi be om ursäkt att vi inte har skrivit och berättat vad som händer på ett tag nu, enda sedan vi kom till Manaus har det varit full rulle och vi har inte tagit oss tiden att sitta ner och skriva ner var vi varit med om, men nu kommer det en kort sammanfattning vad som har hänt vi börjar med förra onsdagen.
Så i onsdags var det äntligen dags att åka till Manaus, vi steg upp tidigt för att åka till flygplatsen. På den lilla inrikes flygplatsen var det kaos, vid två tillfällen bytte de gate som vårt plan skulle avgå från och för att det var en inrikesflygplats eller för alla i världen kan portugisiska (eller vad de nu hade för ursäkt) så ropade de bara ut ändringarna på portugisiska. Så helt plötsligt märkte vi hur alla som hade stått och väntat på planet var borta och istället stod det andra människor där istället och ytterligare lite senare märkte vi hur det inte längre stod Manaus på skärmarna. Detta hände två gånger, vi var lika förvirrade båda gångerna och hade lika svårt att hitta en person som kunde förklara för oss vad som hände. Fast alla dessa byten av gate och en uppenbar brist på information kom i alla fall med planet.
Från Salvador till Manaus går det inget direkt plan utan vi fick mellanlanda i Brasilia, därpå följde en skakig flygfärd till Manaus. Tur för oss är vi inte flygrädda annars hade man nog drabbats av någon lätt panik. På flygplatsen i Manaus hämtade Carol och Marcelo som vi ska bo med här i Manaus. Efter en kortare bilfärd var vi då äntligen framme till vårt framtida hem för några veckor. Hemma i huset träffade vi även Higor som också bor i huset och deras fyra små hundar.
Efter vi packat upp våra saker i vårt rum tog de med oss till det närmaste shoppingcentrumet för att äta och därefter åkte vi ut för att titta på universitetet. Universitetsområdet ligger inte så långt från huset fågelvägen men då universitetet ligger i en skyddad del av regnskogen som man har sparat i staden så finns det bara en väg in till området, vilket betyder att vi måste åk runt hela campusområdet.
Universitetet är uppdelat i en norra och en södra del som ligger utspridda i den skyddade regnskogen och förbinds en campusbuss. I samband med den södra delen finns det en större idrottsanläggning med bland annat pooler, löparbana och fotbollsplaner. Efter en rundtur på campus åkte vi sedan tillbaka hem till huset för att äta lite kvällsmat.
(Bilder kommer)De sista dagarna i Salvador
Lördagen var lugn och vi gjorde inte så mycket då vi båda väldigt matta efter utforskandet av Salvadors centrum dagen innan i den 30 gradiga hettan. Därför börjades dagen på hotellets terrass i ett försök att återfå vätskebalansen och försöka vänja kroppen vid värmen som är här nere. Men senare på dagen när det hunnit bli lite svalare blev det dock några dopp i havet.
Under söndagsnatten regnade lite och söndags förmiddag var ovanligt sval och behaglig därför passade vi på att ta en promenad till det närbelägna fortet, Forte de Santo Antônio. Fortet är från 1535 och har används för att skydda sig på de nederländska anfallen under 1600-talet men idag används bara fyren och i fortet finns ett museum, som vi dock inte besökte. Mitt på dagen var hettan tillbaka och vi placerade oss återigen på hotellets terrass och tittade på segeltävlingen som pågick på stranden under just denna dag. Därefter gick vi ut och åt på en brasiliansk-schweizisk restaurang och åt en typisk brasiliansk fiskgryta baserad på kokosmjölk bland annat. Grytan var riktigt god och restaurangen var väldigt mysig, kan rekommenderas om någon har vägarna förbi.
Idag måndag har varit full av trevliga möten med brasilianare, först träffade vi på ett gäng brasilianare på stranden som vi satt och snackade med. När vi sedan var ute och åt frågade plötsligt killen som satt bredvid oss om vi var från Sverige på svenska. Det visade sig att han var från Brasilien men sedan några år tillbaka bor och har familj i Sverige.
Och så helt plötsligt var veckan i Salvador slut och imorgon är det dags att åka till Manaus där vi ska spendera de nästkommande nio veckorna.
Exempel på hur en gatan kan se ut här i Salvador.
Fortet
Den gula byggnaden närmast i bild är vårt hotell Village novo.
Solnedgång från terrassen
Segeltävlingen
Den väldigt goda hotellfrukosten som vi båda kommer sakna nu när vi lämnar Salvador.
De första dagarna i Salvador
I torsdag var det första dagen här i Salvador, förmiddagen spänderades att utforska närområdet här i Barra som stadsdelen heter. Tanken var att vi skulle köpa oss varsitt badlakan att ha med oss till stranden vilket visade sig svårare än man kunde tro, var och varannan butik hade bikinis och flippflopps men det visade sig bara vara en butik som hade badlakan och denna butik var förklädd som tygaffär vilket gjorde att vi behövde gå förbi butiken minst fem gånger innan vi insåg att de även sålde badlakan. När vi sedan väl hade inhandlat våra badlakan gick vi ner till stranden som var helt fullpackad av människor som solade och försäljare så det var inte lätt att hitta en ledig plats.
Resten av torsdagen spenderades på stranden och på hotellets takterrass som både har svalkande skugga och utsikt över hela stranden.
I fredags tog vi bussen in till centrum cidade alta och cidade baixa efter fått en vägbeskrivning på portugisiska av hotellet vilken buss vi skulle ta in. Och allt var vi lite stolta när vi lyckades ta rätt buss in till stan och hem igen. Salvadors centrum är uppdelat i två delar dels cidade baixa som ligger nere vid hamnen och dels cidade alta som ligger på en höjd och dessa båda stadsdelar länkas samman med en hiss och en linbana.
Vi började gå runt i cidade alta och området Pelourinho som är med på unescos världsarvslista och har en mängd barockkyrkor och kolinalbyggnader. Området var fullt av turister och därav var det även väldigt många gatuförsäljare som sålde allt från vatten till smycken och i varje gatuhörn stod minst en polis. Efter att ha gått runt i cidade alta tog vi hissen ner till cidade baixa där stadens affärsdistrikt ligger och här fanns även en stor marknad som vi gick ett varv runt. Det fanns dock inte lika mycket att se i cidade baixa så vi åkte snart upp igen till cidade alta för att äta. Efter vi ätit vår "hamburgare och pommes" (vilket bestod av bröd, kött, ost och ca 10 stycken pommes) så åkte vi tillbaka till hotellet för att spendera resten av eftermiddagen på hotellets terrass med yatzy spelande.
Hotellets terrass
Vyn från Terrassen
Cidade Alta
Hissen som binder samman Cidade alta och Baixa
Kollinialhus i cidade alta
Resan till Salvador
Så var det äntligen dags för att åka till Brasilien, efter flera månader av planering och väntan. Resan började med tågresa från Karlskrona till Kastrup den 24 januari kl 21.40, när vi sedan kom till Kastrup hade vi framför oss fem timmar väntetid innan flyget skulle gå, de spenderades på en hård och kall bänk på en kallt, öde Kastrup, sov här var det ingen idé att ens försöka göra.
När vi sedan väl kom på flyget till Frankfurt var vi så trötta så vi somna innan planet hann lyfta och vaknade igen när det landade, vi sov så djupt att vi helt missade frukosten som de andra på planet fick. Framme på Frankfurt flygplats hade vi två timmar på oss innan nästa plan skulle gå. Det vi trott skulle bli en seg väntan på nästa plan blev mer en lång promenad från ena planet till det andra. Vi visste att Frankfurt var en stor flygplats men att det skulle ta en timme att bara gå från det ena planet till det andra hade vi kanske inte riktigt anat. Och i kön till säkerhetskontrollen innan gaten tvivlade vi nästan på att vi någonsin skulle komma på planet. Kön var lång och personalen hela tiden nya barnfamiljer eller äldre som skulle få gå före. Men trots den ortoligt långa kön kom vi med planet till Salvador och den nästan 11 timmars långa resan gick smidig trots att den saknade vaganser så som egen tv eller det faktum att man var tvungen att betala för flygbolagets hörlurar.
Framme på Salvadors flygplats har kl hunnit bli fyra (åtta svensk tid) och vi hittar ganska snart en taxi till hotellet. Taxiresan går bra och på den halvtimme som resan tar hinner vi se en hel del av staden och dess favelas.
Väl framme på hotellet är vi väldigt trötta och orkar inte gå ut och äta som vi hade planerat utan vi går till närmaste mataffär och köper massor av frukt och vatten för att sedan gå hem till hotellrummet för att äntligen få sova.
Abraços
På tåget från Karlskron till Kastrup.
Den ovanligt goda flygplansmaten bestående av pasta och coleslaw.
MFS-kurs i Uppsala
Oí!
För att kunna få åka iväg med SIDAs MFS-stipendium så krävs det att man går en tvådagars kurs i Uppsala. Så denna torsdagen och fredagen var vi iväg till Uppsala för att gå kursen. På kursen var vi dryga 50 studenter som alla hade fått stipendiumet och skulle över hela världen. Övervägade var dock studenter som skulle till Afrika så som Tanzania och Kongo, men det fanns även studenter som skulle till bland annat Thailand, Kina, Kuba m.m. Till Brasilien var vi sammanlagt sex stycken som skulle, dock var det inga fler som skulle till norra Brasilien som vi ska.
Under de två dagarna fick vi lära oss allt från alla faror som kan finnas i de länder som vi skulle till så som sjukdomar och rån. Men vi hade även intressanta diskusioner om forskningsetik och fick höra gamla MFS-studenter berätta om deras resor och vilka kulturkrockar de varit med om. Överlag var dagarna väldigt givande men även väldigt läskiga för vi börjar nu sagt förstå att det inte är många dagar kvar nu tills vi vårt flyg avgår från Köpenhamn.
Abraços
Malin & Gustaf
